torsdag 26 februari 2009

Luddiga, flummiga tankar kring beteenden, kärlek och annat..

Jag ägnar stor del av min tankeverksamhet till reflektion över mitt egna beteende och mina egna tankebanor. En sak som jag tycker är väldigt fascinerande är kärleken som vi människor visar till olika organisationer. Hur vi kan älska Änglarna, Red Devils, Nike eller Volcom. Jag försöker förstå varför jag alltid helst vill ha på mig ett par Nike skor på vägen till polaren när vi ska titta på Änglarna tätt följt av Manchester United iklädd min Volcom tröja. Har jag utvecklat en kärlek till   dessa varumärken. Precis som jag känner kärlek för mina katter, vänner och min familj. Kan det vara så att jag blivit hjärntvättad av marknadsföring eller vänner och bekanta i min närhet som haft en känsla för något märke, företag eller lag. Jag har svårt att se att kärleken till min familj går att likställa, i min värld så går det varken att likställa eller jämföra, med kärleken till ett lag. Min mor som ammat mig, min far som lärt mig simma, mina syskon som gett mig så mycket kärlek. Aldrig att jag skulle kunna kategorisera ett lag i samma grupp, jag har svårt att göra det. Vilket många gör och agerar utefter. Ändå så är det precis vad jag tänkt göra i mina tankar kring kärlek ur ett annorlunda perspektiv.

Många människor älskar IFK och hatar AIK, ja det är sant. De hatar AIK och skyr inga medel för att få uttrycka sitt hat. Poliser, hundar, stängsel, bussar eller barnfamiljer nej inget får stå i mellan när ett slag ska utdelas eller en sten ska kastas. Skulle något eller någon av dessa råka stå i mellan så får de faktiskt skylla sig själva. Det har ju själva valt att gå och titta på fotboll. Jag skulle vilja måla upp ett scenario där någon som inte tycker som ”Huliganen” gör skulle befinna sig på arbetsplatsen, eller i kön i mataffären, på dagis eller hemma vid julbordet. Jag undrar vad deras kärlek och hat driver dem till i dessa miljöer. Tänds det bengaler och stormas personen framför som föredrar standardmjölk framför lättmjölk? Kastas det sten mot killen på jobbet som kom fram till en annan slutsats efter att ha granskat bokslutet? Vad är skillnaden? Även om jag har gråtit glädjetårar för de lag som ligger mig varmt om hjärtat så handlar det om, i mitt fall, olika världar. En tår på ett ställe betyder ingenting på ett annat.

Min kärlek till mina nära och kära som har växt fram genom blodsband, ömsesidiga uppoffringar, närhet skulle garanterat kunna få mig att handla både tankelöst och våldsamt mot en person eller en grupp personer om jag såg behovet eller en lösning i ett sådant handlande. Då skulle de varit tvungna att ha handlat först samt ha gjort något utanför samhällets ramar för acceptans. Även om jag förstår min egen ståndpunkt samt mina egna värderingar och jag skulle kunna babbla vidare om dem många stycken till så är de bara ena sidan av myntet. De unga herrar(jag tar mig friheten att generalisera) som ger uttryck för sin kärlek till sitt lag genom huliganism delar aldrig med sig av sina tankar och känslor. Hur ska vi då kunna förstå varandra om vi inte börjar med att informera varandra, vi behöver inte föra en dialog eller kommunicera än. Det räcker att vi informerar till en början för att öka förståelsen mellan grupperna. 

Jag kan börja, jag börjar med några frågor och påståenden.

Älska och hata är två ytterligheter. Bara för att man älskar någon behöver man då hata någon annan. Jag älskar min familj och hatar inte någon annan familj. Det är inte så i vanliga livet, varför är det så inom fotbollen?

Man kan bara älska ett lag. När man som förälder får sitt första barn så älskar man det av hela sitt hjärta. När det andra barnet föds älskar man det då av halva sitt hjärta. Vad händer om man är ännu fler syskon? Vad gäller inom fotbollen?

Hur har kärleken till laget växt fram? Genom närhet? Graviditet eller något annat? För det kan väl inte varit så att farsan höll på ditt lag.. Eller var det den tuffa storebrodern? Kusinen? Eller fräcke Loffe i skolan? Eller fick du en tröja på något konstigt och magiskt sätt? Eller så var det nog så att du satt med de olika föreningarnas stadgar och jämförde för att sedan dra slutsatsen kring föreningens värderingar och valde sedan den förening du kände att du kunde identifiera dig bäst med.

Jag vill med allt mitt osammanhängande brainskrivande(egen komponerat ord som innebär vad det som det låter som, brainstormande i löpande text) försöka få en egen förståelse men det enda jag förstår är hur urbota dumt det är. Jag kan knappt finna något vettigt argument. Jag ska försöka.. Gick inte..

Ovanstående text tåls att kommenteras samt analyseras, kanske även revideras, garanterat omstruktureras, på nytt komponeras så att jag eventuellt slipper genereras.

3 kommentarer:

  1. Intressant läsning my nigga. Ska försöka mig på lite kommentarer. :)

    "De unga herrar(jag tar mig friheten att generalisera) som ger uttryck för sin kärlek till sitt lag genom huliganism delar aldrig med sig av sina tankar och känslor."

    Jag tror ärligt talat att anledningen till att huliganer slår någon annan sönder och samman inte har så mycket med varken kärlek, hat eller sport att göra. Förmodligen handlar detta beteende mer om osäkerhet och/eller adrenalinkickar.



    "Bara för att man älskar någon behöver man då hata någon annan. Jag älskar min familj och hatar inte någon annan familj. Det är inte så i vanliga livet, varför är det så inom fotbollen?"

    Problemet är att du jämför kärleken till ett fotbollslag med kärleken till din familj eller dina vänner. Jag anser att kärleken till ett fotbollslag aldrig kan vara äkta kärlek då fotbollslaget i sig aldrig kan ge samma kärlek till dig. Visst, klubben är beroende av dig, men förmodligen på ett mer ekonomiskt plan än ett känslomässigt plan. Äkta kärlek är en "tvåvägskommunikation" där du ger kärlek och där du får kärlek.



    "Man kan bara älska ett lag. När man som förälder får sitt första barn så älskar man det av hela sitt hjärta. När det andra barnet föds älskar man det då av halva sitt hjärta. Vad händer om man är ännu fler syskon? Vad gäller inom fotbollen?"

    Mycket i detta stycket som gör mig lite fundersam ;) För det första antar jag att det ska vara ett frågetecken efter tredje meningen... eller? Jag tycker du har gjort ett misstag i detta resonemanget och det är att du inte, enligt mig, gör rätt jämförelser. Man borde nog mer se sina barn som en grupp. Precis som spelare i ett fotbollslag. Dvs om du har ett barn och får ett till är det samma sak som att ett fotbollslag har, säg, 23 spelare och värvar en 24:e. Istället för att du, som nu, menar att ditt andra barn ska jämföras med ett andra fotbollslag. Förstår du hur jag tänker?

    Oj. Klokan e mycket.
    Vi hörs imorgon!

    Godnattkraaaam! ;)

    SvaraRadera
  2. Amir,
    Du är verkligen en inspirationskälla.

    SvaraRadera
  3. Tack för ditt svar och dina tankar. Jag tycker att det är galet kul med en annan infallsvinkel.

    Påstående 1 ang. Slagsmå och kärlek.
    Jag förstår att i huliganernas huvud så likställs inte just slagsmålet med kärleken men samtidigt har dessa männsiskor tydligt visat vilket lag de supportrar. Genom att vara anti någon på ett så starkt sätt så ser jag det som att de är pro det andra. Hur menar du med att det är ett tecken på osäkerhet? Att det är adrenalinkicken som de eftersträvar tror jag du har helt rätt i.


    Påstående 2 ang. kärlek till ett lag.
    Har du aldrig varit kär i eller haft känslor för någon som inte besvarat dina dem? Äkta kärlek tror jag inte handlar kommunikationen, eller utbytet av känslor mellan människor utan mer en medvetenhet och en förståelse för sina känslor och tankar. Jag vill mer belysa tankarna kring hatet mot andra lag.

    Påstående 3 ang. delad kärlek
    Frågetecknet ska vara där.. Tack! ;)
    Jag tror att jag förstår hur du tänker men är inte helt på samma plan. Jag menar nog mer att kärlek är något man kan känna för hur många människor som helst det är mer 1 eller 0, på eller av och inte från 0 till 100.

    Nu tog tankarna slut.

    SvaraRadera